Duvan
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva..
Linus tycker jag ska skriva så här:
Hej! Jag heter Emelie Norstedt och jag älskar dem mjuka kuddarna..
Hum, Linus ska inte börja blogga, HAHA!!
Jobbat 10 timmar idag, lite jobbigt men skönt. Tycker om att jobba mycket!!
När vi väl gick ut idag, direkt efter frukost så såg vi att där låg en duva på gården.. Den var inte död men de verkade nästan som om den inte levde heller. Hum..
Vet inte vad felet var. När jag väl berättade för mina kollegor att där låg en duva på gården så pekar dem på mig och säger : ”Du får ta den!!” ”JAG??!” svarar jag.
Gud, jag har aldrig rört vid en fågel, jag är ju nästan rädd för fåglar. ”Shit, hur ska jag göra??” Var de ända som gick runt i mitt huvud. Men de var bara till att ta på sig ett par vantar som jag hittade där inne och gå fram till fågeln. Jag närmade mig sakta, sakta.. Ville ju inte att den skulle attackera mig eller nått. Satt mig ner bredvid den och klappade den. Låter väldigt dumt men ville mest se hur den reagerade, om den fick flipp, blev rädd eller reagerade över huvudtaget. Jo då, den försökte komma ifrån mig men kunde inte, så jag tog den och la i gräset på andra sidan staketet. Där har den de bra nu, om den ens ligger kvar, vilket jag verkligen inte hoppas!
Linus -
you are my loverboy <3
Puss&Kram
